Skola, Lobos och RADIOKÄNDIS IGEN
Wazzup suecos.
I helgen var jag på "landet" med Bernardo och Tómas. Vi hälsade på Eugenia (deras halvsyster) och hennes pappa, Roberto.
Innan helgen började så är det ju skola. Här jobbar vi utomhus med att göra plancher inför "minnesdagen", vilket är en dag när man ägnar sina tankar åt de människor som försvann eller förlorade sina liv under diktaturstiden i Argentina.
Det ämnet (och Falklandsöarna) är i allmänhet väldigt känsliga. Här om dagen berättade historieläraren en historia om en familjemedlem till honom som miste livet i slutet av diktaturstiden. Jag förstod inte så mycket, men under hans berättelse förändrades stämingen i klassen. Det var riktigt underligt. Plötsligt brast läraren ut i gråt (en man i 30-års åldern), och hela klassen började gråta. Jag var i chocktillstånd och undrade vad i självaste faaa-eeen läraren Pablo hade sagt som fått även de "tuffaste" killarna i klassen att fälla tårar. När jag satt där alldeles förvirrad så fick även jag en klump i magen. Jag förstod inte vad det handlade om, men det här var känsligt.
Här spelar några klasskamrater upp en pjäs om hur ett kärlekspar under diktaturstiden, splittrades. Pjäsen spelades sedan upp för resten av skolan.
Pjäsen var mycket uppskattad av alla.
Jag kan även nämna hur skolan är lite mer detaljerat.
Jag börjar ALLA dagar klockan 07:25. Skoldagen börjar alltid med ett morgontal från rektorn, och alla från tredje till sjätte klass är samlade (jag går i "femman"). En morgonbön hålls också, men jag står bara och mumlar någonting och säger sedan amen. Sedan frågar rektorn om det är något speciellt vi ska be för idag. Då säger en lärare till exempel: "Florencia fyller år idag!" eller så säger någon: "Min kompis mormor dog igår." Då ber rektorn alla att be för dem och önskar dem all lycka. Sedan gör alla korstecknet och går till sina klassrum.
Jag har samma klassrum till alla ämnen, lite som i trean i Sverige. Jag har även ett par ämnen som inte finns hemma, exempelvis Politik och statsvetenskap och Politisk ekonomi och kommunikation.
Jag slutar i allmänhet runt ett och man äter då sedan hemma eftersom mat inte serveras i skolan. Det finns däremot en kiosk där man kan köpa lite vad som helst. Allt är väldigt billigt.
Någonting som suger (ursäkta mitt språk) DASE, är att idag när jag kom till skolan var det bara 5 pers där. Och de frågade "Vad gör du här?!". Jag var mycket förvirrad och sa att jag är här i skolan för att jag måste. Då skrattade de och sa "Du har gjort samma misstag som vi. Vi har ingen engelska och börjar skolan om 2 timmar." Jag blev då lite sur men tänkte då "men men, what can you do" och var på väg mot dörren. "VÄNTA!! Var ska du, sueco?" Jag: "Eh, jag ska hem? Vi börjar om två timmar och jag bor 2 minuter från skolan." De: "Men du får inte gå någonstans, inte vi heller. Om vi exempelvis blir påkörda av en bil så blir skolan ansvarig." Jag: "WAT. Så vi är fast här i skolan i två timmar?" De: "Japp." Jag: "Jahapp, jag går ut till skolgården." De: "Men det får du inte göra, vi får inte lämna klassrummet." Då blev jag seriöst galen och gick till rektorn. Han sa likadant, om vi blir påkörda på vägen hem så skulle han åka i fängelse. Jag sa att det var en dum lag, och han höll med. Men här i Argentina, som sagt, så ställer de inga frågor. De säger bara: "Okej det suger. Men visst, vi lyder."
Vi målade plancher, och jag kunde inte motstå. På bilden har vi, förutom mig, Macarena och Agustin.
Här är hiphop i allmänhet mycket populärt bland de yngre. Folk frågar mig alltid om jag gillar Eminem eller om jag kan dansa break-dance.
Häromdagen var det faktiskt en rap-battle på skolgården. Den regerande mästaren stod i mitten av en stor ring av människor och väntade på en motståndare. Men klockan ringde in och det blev ingen action.
Bara en random bild på hur soptunnor ser ut här.
Byn Lobos, två timmar bort från La Plata.
Jag och Tómas väntar i en park på att en kompis till Eugenia ska komma med bussen.
Här har vi Eugenia till vänster och kompisen Wendy till höger. Och en get i mitten wtf
När vi satt i bussen på väg till byn sa Bernardo, "Vi ska inte campa som vi sa förut, utan vi sover i huset i stället". Så det gjorde vi. Och nästa dag drog vi allihopa till närmaste sjö med Eugenias pappas båt.
Kewl.
Jag med en snygg solhatt jag fick låna av Eugenias pappa, Roberto.
Jag med min solhatt och Roberto, som är ett stort fan av Boca Juniors.
Han jobbar som sjöman och har därför varit i Sverige många gånger! Han berättade om sina resor till Stockholm, Visby och uppe i norr. Han älskar Gotland och han har varit där ett tjugotal gånger. Han har även åkt genom slussen och i Mälaren till Västerås. Riktigt skumt alltihop, men coolt!
En blanquito i Argentina behöver skydda sig mot solen.
Bernardo sitter och är argentinsk. I bakgrunden har vi en kompis till pappan.
Sjön påminde om Mälaren tyckte jag.
Me being DiCaprio-awesome.
Vid sjön var det oändligt med bilar, tält och husvagnar. And asados, asados everywhere.
Kan det bli bättre?
Aw yeah.
Prohibido pescar = Förbjudet att fiska
Ibland lyder argentinare utan frågor. Och ibland bryr de sig helt enkelt inte ett skit.
Fick snacka radio IGEN. Denna show har bara ett par hundra lyssnare, men ändå!
Den här gången med Bernardo och hans kompis Maximiliano. Tre tjejer joinade också.
De snackade fort och otydligt, men jag förstod att de snackade om chorizos. Jag tyckte det var konstigt, och tänkte då efter... "tänk om chorizo egentligen är ett kodord för DICK".
Jag kunde inte hejda mig och frågade då live "När ni säger chorizo, menar ni då snopp?" Det blev alldeles knäpptyst och alla tittade på mig. Sedan började de garva så de grät och sa sedan "NEEEJ maten, korven såklart!".
Jag borde ha varit tyst.
Jag snackade om allt mögligt. Men eftersom det var Bernardo som höll i det hela så handlade det mesta om fotboll såklart... Så det snackades om Ibrahimovic och Källström (som börjat i Arsenal) och gamla legender som Larsson och Ravelli.
Argentinsk matte... seriously wtf
Här går tydligen fotboll och vin hand i hand!
Wtf seriöst. En till grabb ville klippa sig, och det ordnades såklart. Kanske ett framtida jobb för Tómas?
Tjejerna i klassen bakade för att samla in pengar för en större resa som ska ske om ca 2 år... så den får inte jag vara med på. Men de använde mig ändå för att sälja bättre. Vi gick in i varje klassrum mitt i lektionerna och sålde tårta. "KOM FRAM OCH KÖP TÅRTA OCH SNACKA MED SVENSKEN!"
Vi sålde nästan allt...
I helgen ska jag bland annat på en födelsedagsfest och spela fotboll.
k bye.
